Balladen om djävulen och ängeln - Tomas Ledin

Han råkade sitta mitt emot mig

I vagnen när jag låg

Vi reste båda genom natten

Med samma överfyllda tåg

Dom flesta hade somnat

När han bjöd mig på ett glass

Vi konverserade, lät tiden gå

Där vi satt på vårt bakade

Jag såg nåt glimma till I blinken

När han viskade till mig

«Du vet hela universum

Det finns inom dig

Allt det goda här I världen

Tänk dig allt det onda därtill

Allt det ryms inom oss

Vare sig vi tror det eller vi vill

Sen tystnade han och log mot mig

Och han harklade sig och sa

«Jag har en djävul I mitt hjärtan

Som försöker med mig ibland

Men jag kämpa alltid emot

När jag känner greppet om min hand

För jag bär även på en ängel

Som jag med glädje lyssnar på

Den ängeln är fulld av ljus

Och visar mig varit jag ska gå»

Han fyllde på mitt tomma glas

Vi skakade vidare I vår vagn

Jag satt tyst och lyssnade medan

Kiometrerna försvann

«Ingen annan än du kan välja

Ingen annan och det är bra

Bara du kan slita dine egna skor

Du är du, jag är jag»

Sen skrattade han och log igen

Och han slog sig för sitt bröst

«Jag har en djävul I mitt hjärtan

Som försöker med mig ibland

Men jag kämpa alltid emot

När jag känner greppet om min hand

För jag bär även på en ängel

Som jag med glädje lyssnar på

Den ängeln är fulld av ljus

Och visar mig varit jag ska gå»

Vi stannade till

Någonstans I mörket

Vid en station utan namn

Han reste sig, nickade

Dörren oppnades, han försvann

Jag tittade ut genom mitt fönster

Såg en passerande perrong

Och skymten av den man

Som den här sången handlar om

Han vände sin blick mot mej

Och jag tänkte på hans ord

«Jag har en djävul I mitt hjärtan

Som försöker med mig ibland

Men jag kämpa alltid emot

När jag känner greppet om min hand

För jag bär även på en ängel

Som jag med glädje lyssnar på

Den ängeln är fulld av ljus

Och visar mig varit jag ska gå»