Hujedamej sånt barn han var - Astrid Lindgren

Hör nu på govänner, så ska jag för er berätta

vad en gosse gjorde, det är nu längesen,

men nog lever minnet kvar i Smålands sköna dalar,

Katthult Lönneberga, det var den gossens hem.

Hujedamej, sånt barn han var,

Ej värre tänkas kan,

Och Emil var det namn han bar,

Ja, Emil hette han.

Refr:

Sing-dudel-dej-sing-dudel dej

Sing-dudel-dudel-dej

Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej

Hu-jeda-jeda-mej.

Hör nu på, govänner, så ska jag för er berätta

vad vår Emil gjorde en dag i sköna maj.

Upp i Katthults flaggstång hissa han sin lillasyster,

stod sen lugnt och såg henne hänga där på svaj.

Hujedamej, sånt barn han var,

fast Ida var rätt nöjd,

ty ingen annan svävat har

på denna höga höjd.

Refr.

Nästa hyss han gjorde var när han i grönsakssoppan

dök på huvet ner och sen satt där stenhårt fast

uti mor sins soppskål, ty hans öron var för stora,

så det blev att fara till doktorn det med hast.

Hujedamej, sånt barn han var, tror inte också ni,

att den som blott en soppskål har

vill ej ha gossar i?

Refr.

Viljen i sen höra så ska jag för er berätta

vad vår Emil gjorde en dag i körsbärsti'n.

Det var då han la sej full, och full blev också grisen,

jojo, det var allt ett par sköna fyllesvin.

Hujedamej, sånt barn han var,

men som godtemplare

stod Emil redan nästa dag

och det var kärt att se.

Refr.

Vidare govänner så kan jag för er berätta

om den sorgens dag när han lurade sin far,

till att köra stortån i en gillrad råttefälla,

av den stackars stortån blev det ej mycket kvar

Hujedamej, sånt barn han var,

han hävde samma dag

sju liter paltsmet på sin far

med nya friska tag.

Refr.

Och till sist, govänner, så kan jag för er berätta

hur i trisseboda sin far han låste in.

Stackars far försökte krypa ut igenom gluggen

Men blev fast och hang där, tills natten den bröt in.

Hujedamej, sånt barn han var,

Den Emil som jag minns.

Nog är sånt illdåd mot en far

det grymmaste som finns.

Refr.

Hör nu på, go’vänner, inte kan jag ju berätta

alla hemska hyss som vår Emil tog sej för,

men i snickarboden fick han sitta alla dagar,

tänk på det, små barn, om ni denna visa hör.

Hujedamej, sånt barn han var,

i hela Småland fanns

ej nån så vild som Emil var

och ingen annan stans.

Refr.

Viljen i sen veta vem som visan diktat haver?

Det är pigan Lina som uti lust och kval

tjänade i Katthult uti sina unga dagar,

ack, vem kan väl räkna de flydda årens tal!

Hujedamej, sånt barn han var,

men nu så är han man

och vi i Lönneberga har

ej bättre karl än han.

Refr.