Sanningen I Vitögat - Lisa Ekdahl

En dag såg hon sanningen i vitögat

Då vände hon om och sprang hem

En enda gång mötte hon sanningen

Och aldrig vill hon se honom igen

För inte sanningen vacker

Nej, snarare är han grotesk

Inte är sanningen ljuvlig och ren

Nej, snarare bitter och besk

Så vände hon hem till lögnen igen

Han slöt henne i sin famn

Där glömmer hon genast sanningen

Då lögnen viskar hennes namn

En dag såg hon sanningen i vitögat

Då vände hon om och sprang hem

En enda gång mötte hon sanningen

Och aldrig vill hon se honom igen

En dag såg hon sanningen i vitögat

Den dagen har hon glömt

En enda gång mötte hon sanningen

Den gången har hon fördömt

För vem vill inte fördöma

Det som är hårt att ta

Sin sanning ville hon glömma

Så nu vet hon inte vem han var

Nej, hon vände hem till lögnen igen

Han slöt henne i sin famn

Där glömmer hon genast sanningen

Då lögnen viskar hennes namn

En dag såg hon sanningen i vitögat

Då vände hon om och sprang hem

En enda gång mötte hon sanningen

Och aldrig vill hon se honom igen

Nej, nej, aldrig vill hon se honom igen

Nej, nej, nej, nej, nej

Aldrig vill hon se honom igen