Du liv - Sofia Karlsson

Du sjunger oss sånger att sorg är kort

Låtsar trösta när sol går ner —

Men hav dina visors buller bort

Jag orkar ej höra dem mer!

Jag orkar ej höra dem mer!

Du liv, vad du ändå är ensamt armt

Mot den dröm vi drömde om dig!

Och dock ha vi älskande ärligt och varmt

Sått rosor vid villande stig

Sått rosor, sått med vår bäste vän

Att vattnas av dalarnas dagg —

Men gingo en höstdag den vägen igen

Och blödde av nässlor och tagg

Du sjunger oss sånger att sorg är kort

Låtsar trösta när sol går ner —

Men hav dina visors buller bort

Jag orkar ej höra dem mer!

Jag orkar ej höra dem mer!

Du liv, vad du ändå är ensamt långt

När du växer i skuggans ljus!

När knopparna torka och hava det trångt

Bland kullar av sollöst grus

Du sjunger oss sånger att sorg är kort

Låtsar trösta när sol går ner —

Men hav dina visors buller bort

Jag orkar ej höra dem mer!

Jag orkar ej höra dem mer!

Du sjunger oss sånger att sorg är kort

Låtsar trösta när sol går ner —

Men hav dina visors buller bort

Jag orkar ej höra dem mer!

Jag orkar ej höra dem mer!