Fjalldrottningens Slott - Otyg

Mäktigt skimmerregn över fjällsilhuetters höjd

Ett slott bland klippor synes ifrån kustlandets istäckta fjord

Där vederstyggelsens skuta tidlöst blevo förtöjd

Dess skrov står sargat av den renande stormen dräpande hård

En islupen dimbild mot bergstupen vätter

På stenbädd ligger vår fjälldrottning djupt i dvala

Nu er det långt till solvita nätter

De av älvefärden dansar på hällarna hala

Träget ekar rösters rop genom natten tom

De ljuda skall över rikets vidd till dess högborgs kungliga torn

Snart så skal de väcka urbergets slumrande gnom

Vida skola höres furstliga stötar från bronsgjutna horn

Mörka skuggor rör sig över berg og häll

Månens strålar brytes genom tigande lövgrensverk

Dyster skepnad vandrar i den sena kväll

Skådar troget över himlabrynet mantlad i särl

En islupen dimbild mot bergstupen vätter

På stenbädd ligger vår fjälldrottning djupt i dvala

Nu er det långt till solvita nätter

De av älvefärden dansar på hällarna hala

Stillhet råder från dung till skär

Mörka moln sig dock vidgar

Härar samplas och blodsfanan svär

Trohet, och tronen blidkar

Mäktigt skimmerregn över fjällsilhuetters höjd

Ära åt de dräpta som förhindrade fjällrikets fall

Där vederstyggelsens skuta tidlöst blevo förtöjd

Nu hon vaknat ur sin dvala och åter härska skall