Nancy - Cornelis Vreeswijk

Det var så länge sen Nancy var såhär

Hon hade gröna strumpor och hon var alltid kär

Och hennes far var domare, han hade katafalk

Var gång de döda drog förbi, så blev han blek som kalk

Så blev han blek som kalk

Det var så länge sen Nancy pratade slang

Hon hade inga flätor mer och hon sprang på restaurang

Men ingen fick va först av oss, och ingen fick ha vinst

Hon sa att hon var kär i oss, för elva år sen, minst

För elva år sen, minst

Det var så länge sen Nancy var som så

Stiletten under kudden, och telefonen på

Men den som gick ibland förbi och sa att han var kär

Fick aldrig något ärligt svar, och hennes far var där

Och hennes far var där

Och nu är domar’n slut, katafalken far

Han har förlorat Nancy, det vet jag att han har

Men minns du Nancy när hon var helt ensam ibland män

För du var en utav oss då, för länge, länge sen

För länge, länge sen