Po Rom Pom Po'n - Cornelis Vreeswijk

Medborgare börja spara

Så kan du få råd att fara

Till Palmas och till Pamplona

Och fattas det får du låna

Ta hand om små barnens sparade slant

Eller sätt ditt piano i pant

Gå på ruinens brant

Po-rom-pom-po'n

Po-rom-pom-po-rom-po'n

Po-rom-po-rom-po-rom-po'n

Po-rom-po'n

Po-rom-po-rom-po-rom-po'n

Po-rom-pom-po'n

Se Spaniens måne lyser

På fattiga barn som fryser

På Johansson ifrån Mora

Och på en bedagad, jorå!

Fru Johansson har fått sällskap också

Hon nattbadar just i havet det blå

Utan baddräkt på

Po-rom-pom-po'n

Po-rom-pom-po-rom-po'n

Po-rom-po-rom-po-rom-po'n

Po-rom-po'n

Po-rom-po-rom-po-rom-po'n

Po-rom-pom-po'n

Fru Persson har färgat håret

I modefärgen för året

Hon ropar «Olé!» och skickar

Spanjorerna heta blickar

Men utifall hon vill hålla igång

I tacksamt tvåhundra pesetas per gång

För nu är det högsäsong

Po-rom-pom-po'n

Po-rom-pom-po-rom-po'n

Po-rom-po-rom-po-rom-po'n

Po-rom-po'n

Po-rom-po-rom-po-rom-po'n

Po-rom-pom-po'n

Polisen går runt och sprätter

Han snor dina cigaretter

Och om du är snorking mot en

Så skjuter han dig i foten

Men be honom i förtroelig ton

Så fixar han all slags prostitution

För där har han provision

Po-rom-pom-po'n

Po-rom-pom-po-rom-po'n

Po-rom-po-rom-po-rom-po'n

Po-rom-po'n

Po-rom-po-rom-po-rom-po'n

Po-rom-pom-po'n

Zigenarhövdingens dotter

Tycks äntligen ha förstått det

Mot en stadig bunt pesetas

Får hennes behag framletas

Men håll tassarna ifrån den damen den da’n

Det vimlar av tuffa snubbar på stan

Som tillhör hennes klan

Po-rom-pom-po'n

Po-rom-pom-po-rom-po'n

Po-rom-po-rom-po-rom-po'n

Po-rom-po'n

Po-rom-po-rom-po-rom-po'n

Po-rom-pom-po'n

Sen åker man hem till eken

Utmärglad och trött och blek, men

Med solsken i våra sinnen

Och några diffusa minnen:

Vi minns när vi kom, vi minns när vi for

Vi kommer ihåg var damerna bor

Vi minns ett poliskontor.

Po-rom-pom-po'n

Po-rom-pom-po-rom-po'n

Po-rom-po-rom-po-rom-po'n

Po-rom-po'n

Po-rom-po-rom-po-rom-po'n

Po-rom-pom-po'n