Ledung - Fejd

I gryning vandrar med ränsel på rygg

Bortom de marker som var honom känt

Yngste sonen av fadern så kär

Lämnar sitt hemman med svärdet han ärvt

En härpil sändes till gården i fjor

Hämnas och härja ett fiendeland

— Var nu tapper och kämpa i striden

— Visa djärvhet och var icke vek

Solen värmer och tjälen har släppt

Tjädrarna spelar i tallskogens djup

Älven brusar mot forsarnas os

Där möter han kämpar i konungens här

Skeppen seglar med vindarnas sus

Bågnande segel de stävar mot syd

— Var nu tapper och kämpa i striden

— Visa djärvhet och var icke vek

De landsteg en morgon i strilande regn

Stridshornen ljuder och manar dem fram

Griper om svärdet och skölden på arm

Männen de fylkas på slagfältets brant

Striden den rasar och kampen var hård

Han faller till marken med sitt banesår

Blodet som flödar ur ynglingens ådror

Rännilar röda på slagfältets karga jord

Livet nu sinar och blicken blir svag

Ögonen tomma som stirrar i skyn

Grå är himlen med regntunga moln

Svanarna lyfter och flyger i kil

Upp mot norden i ståtligt gemak

Måhända de gästar hans fädernesgård

Måhända de gästar hans fädernesgård